Frćga/svar

Mejla gÀrna in om du har nÄgra frÄgor, sÄ publicerar vi svaret inom kort.
För nÄgra Är sedan trÀnade jag 3-4 gÄnger per vecka. Idag trÀnar jag ingenting, förutom lite promenader dÄ och dÄ. Hur hittar jag motivationen till att börja trÀna/röra pÄ mig igen?
FörvĂ€nta dig inte att motivationen kommer av sig sjĂ€lv. Du mĂ„ste BESTÄMMA dig för att börja trĂ€na igen. NĂ€r du bestĂ€mt dig, mĂ„ste du svara pĂ„ VARFÖR vill du trĂ€na. Det rĂ€cker inte med att nĂ„gon annan (din lĂ€kare, kompis, partner) tycker att du behöver det, utan DU mĂ„ste vilja sjĂ€lv. SĂ€tt upp ett mĂ„l/delmĂ„l (realistiska och Ă€rliga) och: - boka en trĂ€ningsdate, som Ă€r Ă„terkommande varje vecka, samma tid och dag, en rutin - ett trĂ€ningspass som du gör i veckan, ska vara roligt, du ska lĂ€ngta till det, oavsett effektivitet - bestĂ€m i förvĂ€g vad belöningen blir, nĂ€r du nĂ„tt ditt första delmĂ„l - sĂ€tt ett mĂ„l med hur mĂ„nga pass du ska trĂ€na, ha hellre bonuspass Ă€n för mĂ„nga planerade frĂ„n början - satsa pĂ„ trĂ€ning du tycker om, lĂ€gg till bra musik och trĂ€ningsklĂ€der du tycker om
Kan man Àta mycket socker om man motionerar, utan att gÄ upp i vikt?
Det Àr aldrig hÀlsosamt att Àta mycket socker - risken för att bli sockerberoende Àr stor. FrÄga dig sjÀlv varför du Àter mycket socker. Om du gÄr en extra gÄng pÄ ett 60 min grupptrÀningspass, dÀr hjÀrtat fÄr jobba, kan du till exempel Àta 75 gram extra lösviktsgodis, det motsvarar 20 sockerbitar, utan att gÄ upp i vikt.
Hur IFD Àter jag?
Dieterna avlöser varandra. Det senaste Àr att vi ska Àta IFD, antiinflammatorisk diet. Det Àr mat som inte bara förebygger utan ocksÄ anses kunna bromsa sjukdomar som cancer, Äderförkalkning, hjÀrt och kÀrlsjukdomar, tarmsjukdomar, reumatism och diabetes. Bra IFD-mat:

-NÀstan alla baljvÀxter, grönsaker och rotfrukter - ju fler fÀrger pÄ frukt och grönt desto bÀttre.

-Kryddor: örtkryddor, chilli och gurkmeja

-Fet fisk, fullkorn, Àgg och mejeriprodukter.

-Grönt te.

Jag funderar mycket pÄ begreppen "snabba" och "lÄngsamma" kolhydrater. Vad betyder det egentligen?
BÀsta sÀttet att beskriva snabba och lÄngsamma kolhydrater Àr att som exempel jÀmföra vit formfranska och mörkt rÄgbröd, gÀrna surdegsbröd. TÀnk dig magen som en skÄl med vatten. LÀgg dessa tvÄ skivor bröd i varsin skÄl med vatten. Efter en minut har den vita skivan bröd blivit helt uppmjukad och blivit en sörja som lÀtt slinker vidare in i tunntarmen och du fÄr ett "snabbt" upptag av kolhydrater som ger dig ett högt blodsocker och vidare ett insulinpÄslag som i sin tur öppnar fettcellerna. Det mörka fullkornsbrödet dÀremot liger kvar lÀnge i skÄlen med vatten och det tar lÄng tid innan brödskivan Àr mjuk nog att absorberas och gÄ vidare till tunntarm. Detta sker lÄngsamt och gradvis, och du fÄr en lÄng mÀttnadskÀnsla eftersom brödet ligger kvar lÀnge i magen och du fÄr en lÄg blodsockerhöjning. Hoppas detta gör att du nu bÀttre förstÄr skillnaden mellan snabba och lÄngsamma kolhydrater.
Behöver vuxna verkligen Àta mellanmÄl och vad ska man i sÄ fall vÀlja?
Ja, det Ă€r bra för bĂ„de vuxna och barn att Ă€ta mellanmĂ„l. Din kropp behöver pĂ„fyllning av nĂ€ring med jĂ€mna mellanrum, liksom bilen behöver mer bensin nĂ€r det Ă€r tomt i tanken. MellanmĂ„let Ă€r bĂ„de en energipĂ„fyllning som gör att du orkar med dagen bĂ€ttre och en stund för avkoppling. Med ett mellanmĂ„l pĂ„ eftermiddagen minskar ocksĂ„ risken för onödigt smĂ„Ă€tande innan det Ă€r dags för att Ă€ta middag eller kvĂ€llsmat. Ett bra mellanmĂ„l bestĂ„r till exempel av en skinksmörgĂ„s, en frukt och ett glas mjölk eller en kaffe latte. Är du extra hungrig kanske det passar bĂ€ttre med fil, flingor eller mĂŒsli och en frukt.
Är allt mörkt bröd nyttigt?
Allt mörkt bröd Àr inte lika nyttigt. Bröd kan till exempel vara mörkt för att det innehÄller malt, som fÀrgar brödet brunt. Ett sÄdant bröd Àr inte lika nyttigt som ett mörkt bröd som Àr bakat med rÄgmjöl. Att vÀlja nyckelhÄlsmÀrkt bröd Àr en garanti för att du fÄr ett nyttigt bröd. NyckelhÄlsmÀrkt bröd mÄste innehÄlla en viss mÀngd kostfiber och har begrÀnsad mÀngd av fett, socker och salt.
Vad ska jag vÀlja i stÀllet för kött, fisk och Àgg om jag ska Àta vegetariskt?
Det gÄr utmÀrkt att utesluta kött, fisk och Àgg nÀr du vill laga och Àta vegetarisk mat. Se bara till att ersÀtta det med nÄgot som har liknande nÀringsinnehÄll. Torkade bönor, Àrtor, kikÀrtor och linser Àr bra alternativ. De innehÄller protein, jÀrn och zink som finns i kött, fisk och Àgg. Minst en portion baljvÀxter om dagen Àr lagom vid vegetarisk kosthÄllning. Ett alternativ till baljvÀxterna kan vara nötter, de innehÄller mycket fett av bra kvalitet. PÄ grund av den höga fetthalten rÀcker det med en portion nötter per vecka. Mjölkprodukter kan vara ett bra komplement till baljvÀxter och nötter, men de kan inte helt ersÀtta kött, fisk och Àgg. Mjölk Àr en bra kÀlla för protein, vitamin D, kalcium och zink, men innehÄller inget jÀrn.
Vilken sorts trĂ€ning Ă€r bĂ€st för hĂ€lsan – styrketrĂ€ning eller konditionstrĂ€ning?
BÄda behövs. KonditionstrÀning Àr grunden för en god hÀlsa och kompletteras bÀst av styrketrÀning. Konditionen kan man sÀga Àr ett mÄtt pÄ hur bra hjÀrtat mÄr - och det Àr nÄgot som till exempel pÄverkar hur mycket du orkar om dagarna. StyrketrÀning ger trÀning för musklerna, som behövs för att kunna lyfta nÄgot tungt.
Hur ofta behöver man röra pÄ sig för hÀlsans skull?
Àlsan behöver rörelse varje dag. Du behöver röra dig minst 30 minuter om dagen med en mÄttlig intensitet som vardagsaktivitet. MÄttlig intensitet Àr nÀr du blir varm, men du behöver inte bli svettig. Aktivitetstiden kan delas upp. Ju mer aktivitet det blir av, desto bÀttre Àr det för hÀlsan. För att hÄlla vikten behöver du 60-90 minuters mÄttligt anstrÀngande aktivitet varje dag.
Vilket förlorar man mest kalorier pĂ„ – att springa eller gĂ„?
Du mÄr bra av all sorts fysisk aktivitet. Det Àr strÀckan som Àr avgörande för hur mycket energi du gör av med. Du hinner lÀngre om du springer i 30 minuter, alltsÄ förbrÀnner du mer energi/kalorier. Att gÄ Àr inte sÄ anstrÀngande, vilket gör att du mÄste hÄlla pÄ lÀngre tid för att göra av med samma mÀngd kalorier.

2010 © Anna ”S” Kullens Hälsa för Balans PuL